Tredagarsregel..?

Jag trodde att det var en myt, en föreställning som endalst levde kvar genom återberättandet och spridningen av legender. Jag pratar naturlgtvis om tredagarsregeln som killar och män världen över verkar leva efter. Jag har aldtig förr ägnat den någon större uppmärksamhet, men då har jag ju å andra sidan inte heller varit i så stor kontakt med den som jag varit de senaste dagarna.

Jag ska ta det hela från början.

Jag var ute och firade min födelsedag med lite vänner i lördags. Jag kände mig verkligen på topp! Jag hade världens klänning som jag kände mig både stilig och sexig i, var nöjd med hår och smink och var på oerhört glatt humör! Jag hoppades på en riktig kalaskul kväll och längtade till dansgolvet. I mina privataste tankar fanns en fantasi om att träffa npgon snygg och kul kille att dansa och pussa bort natten med, men det vågade jag knappt tänka på för då skulle det säkert inte bli verklighet av det...

Hur somhellst så började kvällen och jag hade superkul! Jag drack drinkar i snygga glas och pratade och dansade och hade kul med mina vänner. När klovkan närmade sig två så blev jag infångad (ja, det kändes faktiskt så) av en snubbe och hans kompis. Jag hamnsde i en fotölj med snubben snett framför mig och hans polare satte sig på mitt armstöd, i brist på någon annanstans att sitta. De var trevliga och jag kände direkt att de tyckte att jag var intressant, eller snygg för att vara mer ärlig :P Det var främst han som satt på mitt armstöd som var intresserad, han kom närmre och närmre och vips hade han armen om mig, och vips så pillade han mig i nacken , och vips så tog han mig på låret och vips så jämförde vi händer... Jag som läst en del på C-R´s forum kände att denna killen var duktig på att kinoeskalera ;) ...and I liked it!

Vi förflyttade oss ganska omgående till dansgolvet och där utspelades under de följande tre timmarna en mycket kul katt-och-råtta-lek. Jag hade ingen aning om att jag var så bra på att spela svårfångad! Jag retades med honom hela natten lång, och har aldrig haft så kul! Jag lät honom kyssa mig och lät det gå ett tag innan jag började kyssa honom tillbaka. Vi dansade runt på golvet och jag hade inte en tanke på alla andra som trängdes, i mitt huvud fanns det bara han och jag. Jag lämnade honom ibland och dansade med min kompis för att sedan ta mig tillbaka till honom och själa en kyss och retas lite till.

Tillsammans med honom upplevde jag där på dansgolvet de mest fantastiska kyssar jag någonsin fått eller gett. Vi hånglade som tonåringar, fast med stil måste tilläggas! Det var en oändlig variation på kyssarna som utdelades, vi täckt in hela registret från hårda brutala med tänder som slår ihop till små, nästan obefintliga retningar med tungspetsarna. Sagoligt och Underbart!

Det var efter denna kväll som jag fick känna på 'tredagarsregeln'... Han hade bett mig efter mitt nummer, och fått det och sagt att han skulle höra av sig i veckan. Det gick exakt tre dagar! Det märktes på honom att han gärna hade hört av sig tidigare men ändå inte gjort det. Jag hade ju hört talas om att killar 'ska' vänta tre dagar innan de hör av sig för att inte falla in i kategorin killar som är alltför angelägna... men inte riktigt trott på det. Men fel fick jag! Han hörde av sig och har fortsatt med det, så jag är på riktigt gott humör :D Vi ska träffas i nästa vecka och förhoppningsvis finns attraktionen från i lördags kvar...

Jag skulle nämnligen inte ha något emot att falla in i hans famn och försvinna in i en kyss igen och igen och igen...

Be Nice!
/Daisy

Lucky number 10?

Äntligen fredag, eller vad är det man säger när helgen närmar sig? Jag sitter i sällskap med mig själv och borde egentligen skriva på en inlämningsuppgift, men jag surfade in på aftonbladet och hittade där en artikel som både gjorde mig glad och förvånad. Den handlade om vänner och hur dem påverkade ens chanser till lycka.

Minst tio vänner, säger artikeln. Det är siffran man måste upp i om man vill vara lycklig. Såna här undersökningar tycker jag är ganska löjliga. Lycka är ju någonting högst personligt och en känsla av välbefinnande som kopplas ihop med massor av olika faktorer.

Jag har aldrig räknat mina nära vänner, jag vet att jag inte har ett nätverk av vänner att skryta med om man tittar till siffran, men jag känner mig nöjd. Jag har 66 vänner på facebook... Men efter att jag läst artikeln så tänkte jag att 'va fan, jag räknar!'. Sen kom min förvåning; min siffra blev 10! Jag hade själv gissat på typ 5, men sen insåg jag att det har nog med att jag fortfarande ibland ser på mig själv så som jag tror att andra gör istället för hur jag faktiskt är.

Jag har samlat ihop ett fint litet pärlarmband med vänner under mitt 24 år långa liv. Jag tror absolut på att man kan hitta nya bästisar genom hela livet. Jag tror också att bara för att man var vänner ett tag så betyder inte det per automatik att man kommer att vara det för alltid. I takt med att man går i genom livet så har jag också olika behov av olika vänner, det är en naturlig utveckling att vänner kommer och går. Det ser jag om ett tecken på att jag själv utvecklas och blir äldre. Det passar inte mig att fortfarande umgås med tjejen som var min absoluta bästis när vi gick i lågstadiet. Vi sågs dagligen under 9 långa år och sedan har våra liv utvecklat sig åt olika håll. Kanske att vi ses på någon klass-reunion nån gång, vem vet.

Tillbaka till mina 10 :) I den siffran finns vänskap jag haft med mig genom hela livet och en som kom in och berikade mitt liv för inte mer än sex månader sedan. Det finns en som fanns med mig varje dag i 12 år och som sen försvann för att sedan hitta tillbaka igen. Det finns en för när jag vill vara vuxen, en för när jag vill ställa dumma frågor om killar och sex, en för när jag vill skratta, en för när jag inte orkar göra någonting.

Jag är stolt och lycklig över min 10a! Love ya ;)

I artikeln stod det också vad som ansågs vara den 'ultimata' siffran för kvinnor respektive män och det var förbluffande 33 för kvinnor och 49 för män!!! Har svårt att ta till mig hur man skulle hinna med att underhålla 33 nära vänskapsrelationer! Phu, säger jag och framför min beundran till er som klarar det.

Be Nice!
/Daisy

Ooohoouuuuoooowoo!

Jag känner mig som ett unikum. Jag är 24 år och håller just på med att gå in mitt 1:a par högklackade skor! Hjälp! Det känns som att jag är jätte sen på den fronten, nästan så att det är pinsamt att erkänna... fast jag har ju anonymitetens förkläde på mig så jag gör det ändå ;) Kastar mig ut och hoppas på något annat än magplask.

Jag har länge (flera år faktiskt) känt att jag borde skaffa mig ett par riktigt snygga högklackade skor. Drömmen har alltid varit at få tag på 'det perfekta paret' som likom en handske glider på foten och sitter som om den vore modellerad för att smickra just mina ben. Svarta, stilrena, lagom rundning på tån, äkta skinn, 8 cm klack, sköna och sexiga: vad mer kan en flicka önska?!

JO! Att 'det perfekta paret' gör sig synligt och liksom hoppar på mig när jag är ute och letar efter dem, det skulle denna flickan önska. Nu har jag iofs hittat mig ett par som än så länge, vi är inne på andra dagen i vårt förhållande, verkar möta mina krav. Visserligen var det inte så mycket 'hoppande' från skons håll vid vårt möte, där finns det mer att önska...

Jag har en ny Theme-song!
Taio Cruz med låten "Driving me crazy/Crazy Girl". Jag blir helt lycklig när jag hör den låten! Hans 'oohoouuuuoooowoo' i refrängen skickar mitt humör rätt igenom taket :D Jag uppmanar ALLA att lyssna och inspireras av Taio! Mitt stora problem med att ja just denna låt som humör-boostare är att jag inte får tag på den! Aaargh!!! Jag har finkammat iTunes men förgäves, jag måste logga in på youtube för att lyssna. Inget fel i det, men det hade varit najs om jag kunde lägga vantarna på en mp3... hmmm, jag får börja rycka i mina vänner med nedladdningsfunktioner.

Det ironiska med mitt val av theme-song är att jag blev tipsad om den av han som jag fram tills för tre dagar sedan var i ett förhållande med... Jag är förvånad över att jag inte tänker på honom när jag lyssnar på Taio... Glad är jag dock :D Låten överlevde mannen, hihi...

Jag lyssnar på Taio och är redo för nya äventyr!

Be Nice!
/Daisy

Mitt lilla regnmoln och jag

Idag har jag gått omkring med ett alldeles eget litet regnmoln över huvudet. Det fanns hos mig när jag vaknade och genast vissta jag at detnna dagen skulle gå i moll... När jag stod i köket och åt mina special-K's var det med mig, när jag gjorde mitt bästa för att sminka bort mina gråt-pufisga ögon så regnade det. Det vek inte från min sida under hela dagen då jag satt i en föreläsningssal och ansträngde mig för att verkligen lyssna på vad föreläsaren sa istället för alla ögonblick av underbar tvåsamhet som susade genom huvudet. När jag efter avslutad skoldag tog hissen ner hade nästan mitt lilla regnmoln blivit som en vän, det hjälpte mig att skicka ut vibbar till kursarna att 'jag är inte på humör för att prata om det, så fråga inte!', hela dagen möttes jag av tysta blickar som utstrålade medlidsamhet och förståelse. Det var helt klart skönt att med hjälp av mitt portabla oväder ha en dag för mig själv, utan krav och förväntingar från andra att jag skulle skapa debatt och väcka frågor (något som jag vanligtvis gör).

När jag skulle prommenera hem överraskades jag av en hagelskur, en riktig en. Jag hade inget paraply med mig, för jag tänkte att mot imaginära ösregn hjälper inte dem i alla fall så jag blev helt dränkt. Något som jag inte hade något emot. Men jag måste varit en lustig syn där jag gick i lugn takt på trottoaren med massor med folk som runt omkring mig sprang och skyddade sig med väskor och jackor och annat de hade till hands. Hagelskuren hade en renande effekt på mig, känner jag nu när jag sitter inne i värmen och tänker tillbaka. Jag är inte lika arg eller ledsen längre. Klart jag är besviken, men det hade val varit konstigt annars.

Jag överlever. My heart will go on, and on... eller vad Celiné säger ;)

Be Nice!
/Daisy

FUCK IT!

Jag har tillbringat kvällen med att åka känslomässig bergochdalbana. Inget som rekommenderas, men något som jag vet folk gjort före mig och även kommer att göra i fortsättningen. Även jag, när möjlighet ges.

Killen ringde för ett par timmar sedan och mycket men samtidigt lite blev väl sagt, såhär i efterhand önskar jag att jag kan var otrevligare eller åtmindstånde aningen mer elak på telefon, fan att man sk avara så jävla snäll och trevlig.

Summa sumarum: He's just not that in to me... Piss, Fuck, Jävlar helvetes skitfan, Fuck #%°§#/>%#€&"^#.... Fan.

/Dumpade Daisy... :(

Jag tänker på sex!

Nu regnar det, igen, och jag känner mig ofokuserad. Jag har massor med saker som jag måste och bör göra men jag kan inte finna sinnesnärvaro nog till att faktiskt sätta mig ner och göra det. Hjälp! Vad jag behöver är en bossig och aningen skrämmande överbefälhavare som kom in och tog kommandot över situationen. Någon som i en auktoritetsingivande uniform stod bredvid mig med piska i ena handen och en morot i andra och skrek 'Do it!' i öronen på mig.

Jag vet att det är ett tecken på dålig karaktär att skjuta jobbiga saker på framtiden, för det som var jobbigt för två veckor sedan är ju minst lika jobbigt nu som det var när man valde att titta åt andra hållet förut. Jag vet inte vem jag försöker lura egentligen? Kan ju knappast vara mig själv, för jag känner ju redan till den bistra sanningen. Fuck. Vad skulle jag inte ge nu för en liten klon av mitt mer arbetsamma jag som hjälpte mig att få saker och ting gjorda!?

Jag vet ju den främsta anledningen till varför jag är såhär splittrad, och det har och göra med en kille... En kille som jag träffade i början av sommaren och som jag blev väldigt intresserad av. Sedan augusti har jag varit intresserad utav att få höra från honom hur han ser på 'oss'. Finns det något 'oss' eller vill han att det ska bli...? Jag har sökt efter något konkret att hålla mig vid men han har inte kunnat ge mig det.

Ja vet, ja vet, jag borde skita i honom, grace some other pastrue, he's just not that in to me... bla bla bla and allt that shit... MEN grejen är det att jag kan inte släppa honom. Många gånger har jag tänkt att jag ska sluta lägga ner tid och energi på en som uppenbarligen inte vet vad han vill, men han har något, något jag inte kan sätta fingret på som gör att han har mig fast. Många är timmarna när jag låtit min fantasi dra iväg som ett skenande expresståg och jag har föreställt mig hur han och jag gör saker tillsammans, små saker, stora saker, alla saker. Men framförallt så har jag fantiserat om att ha sex med honom! Vi var nära att ha det en gång men då backade jag, det var första kvällen och jag var inte beredd. Sedan dess har jag förbannat mig själv otaliga gånger för det. Det är bäst att det väntar en jäkla stor belöning i himlen åt mig för det beslutet att vara 'fina flickan' och inte släppa till på första kvällen.

Sedan dess har jag inte kunnat tänka på mycket annat än hur det skulle vara att ha sex med honom. Ibland har jag till och med undrat om den genomsnittlige killen tänker på sex lika ofta som jag gjort de senaste månaderna?

Jag väntar nu på att han ska höra av sig och berätta för mig hur han tänker om 'oss'. Jag har stått vid ett vägskäl och väntat på om jag ska promenera vidare på den ensamma singel-stigen eller om jag får nöjet att ta par-estraden och följa skyltarna som leder rätt in i sovrummet...? Och nu klarar jag inte av att vänta längre!!!

Därav min dåliga koncentration, jag tänker på sex. Då, nu och förmodligen imorgon.

Be Nice!
/Daisy

Close the Deal!

Oj så mycket tid som kan försvinna när man parkerar sig framför dataskärmen en stund! Efter otaliga 'klick' på olika länkar hit och dit satt jag med en bloggpost om 10 super tips om hur du lyckas med dina ragg framför mig och läste. Till en början erkänner jag att jag förhöll mig aningen skeptisk till denna sortens lista men efter att ha kommit till punkt nummer 5 (den om att man bör snacka med ALLA) insåg jag att detta är inte alls är en dum lista! Tvärtom! Det är ju såhär jag vill bli förförd. Mina personliga favoriter är tips nummer 1, 4, 8 & 10. Jag serverar dem här åt dig så att du ska fatta what I'm talking about ;)

"1. Le! Le! Le! När du är ute och går med dina polare, ska du le! När du har slått lilltån, ska du le! När du sitter och bajsar ska du le! Du ska le konstant och aldrig avbryta det what så över, finns det inget att le åt ska du öva in en plastsmile som ser väldigt realistisk ut. Man är 1000 gånger attraktivare när man ler. Du kan se allvarlig ut och leka Agent Smith i The Matrix, men det hjälper inte, ni ser bara coola ut, ni är inte trevliga och attraktiva nog för att vara “that’s-the-guy-I-wanna-fuck-tonight”. Så åter igen, Le!"
Just det killar! Dra på smilbanden :D Positiv energi bara sprutar ut om man ler istället för att gå omkring och leka MrCool. Naturligtvis är det så att denna regel gäller även för alla tjejer! Det är precis lika osexigt att som tjej leka cool och oberörd. När jag går ut, oavsett om det handlar om att gå ut och parta natten lång eller om jag ska på föreläsning så peppar jag mig till att alltid ha en glad och positiv attityd. Jag känner att JAG blir gladare av att vara glad och kan det då smitta av sig till någon annan så blir jag ju ännu gladare... och så går det runt runt

4. Gå fram till tjejer. Gör det och skit i fjärillarna som håller på att flyga sönder din magsäck. (...//...) Gå fram och skit i alla konsekvenser, det värsta är att du får en lusing, och det är inte särskillt ofta det händer för du kan faktiskt anmäla de för misshandel och få massa i skadestånd, men dagens vanliga “gå härifrån” är att antingen ignorera dig helt eller att säga “vill du vara snäll och gå?” det är inget att oroa sig över. I värsta fall kan du gå in i baren bredvid där det finns nya möjligheter.
Snälla kille med lite stake, var god lyd detta råd! Jag vill att DU ska ragga på MIG! Handlingskraft är något mycket attraktivt hos en man, var inte en vel-pelle och vänta på att jag ska komma till dig.

8. Träffen. Gör ingen stor sak av det, gör inget sånt där: Ska vi gå på bio? Ska vi käka middag? Kan jag bjuda dig på fika? Det är FEL. Säg något i stil med, åh jag har varit på jakt efter en ny [vad som helst ex. parfym] men hittade inget som jag gillade, kan inte du hjälpa mig imorgon när jag har lunch? Glöm heller aldrig att du ska hela tiden vara samma person hon träffade i början och med fördel är den personen dig själv och ingen extremt inövad snille. Allt blir mycket lättare om du gör DIG själv awesome än att ta någon annan awesome identitet. Och mycket viktigt, FORTSÄTT ATT TA PÅ HENNE, lätt beröring på axeln, känner du dig tillräckligt bekväm kan du lägga armen över henne när ni står bredvid varandra och tittar på något, på ett skojsamt sätt.
Om en kille jag nyss träffat skulle be mig följa med och göra något liknande så skulle jag nog göra det på stört. Anledningen är att han gör sig själv speciell! Jag vill inte sitta på ett fik och vara på en uppenbar 'första dejt', det blir lätt obekvämt och man får för sig att folk tittar...
Sen är det där med kroppskontakt key! Att man berör varandra ofta och utan att det blir konstigt är jätteviktigt för att nästa steg i den mer fysiskt grundade kontakten ska komma naturligare, och snabbare! Plus att om jag får signaler av honom att han är bekväm i att beröra mig ute bland folk, då blir jag tryggare i att han gillar mig och börjar slappna av i hans sällskap. och DET är en förutsättning till att jag vill eskalera till betydligt mer oskyldigt kino lite senare... ;)

10. CLOSE THE DEAL. Kyss henne, om du känner att hon inte har get dig signalen, fuck it, hon har gett dig 1000 signaler men du är tillräckligt dum att inte registrera de. KYSS HENNE. En tydlig signal som lätt kan märkas är om hon tittar i dina ögon och sedan tittar på din mun när du pratar, och skiftar däremellan. Avbryt vad du säger och låt henne vakna från drömmen, säg: Du ser ut som du vill kyssa mig, kom hit *OCH KYSS HENNE*…
Do it! Har du tänkt tanken att 'undra om hon vill kyssa mig...?' så gör det! Tjejer gillar att kyssas, men inte att be om det... med ord, that is...

Så snälla, snygga, stygga, sexig män där ute: Läs och Lär!

Be Nice!
/Daisy